Att stiga upp tidigt på morgonen

Det gör jag lika gärna som jag tar gift, kastar mig handlöst på knä på ett gympasalsgolv, petar in blyertspennor i urinröret, fyller munnen med getingar, rakar bort mina ögonbryn och tycker det ser tufft ut eller vilken annan dum grej ni kan komma på. Imorgon ringer min klocka vid 04-rycket och då är det bara att ställa sig i givakt och vänta in den allra värsta dagen på väldigt väldigt länge. Det är bara att inse att det inte finns någon rättvisa i världen. Över och ut...

En vecka i flygplan och hyrbil

Det sägs att om slutet blir gott så blir allting gott. Huruvida det stämmer eller bara är en elak kliché vet jag inte. Men om det nu är så att det stämmer kommer vi göra allt som står i vår makt för att avsluta efter bästa förmåga.

Under fem dagar kommer vi att avverka 3023 kilometer. Blotta tanken på distansen och all dödtid får mig att kräkas i munnen. Men man ska komma ihåg att resesällskapet är det bästa tänkbara.

Oskar Arvidsson kommer att spela trummor istället för Nico som är på semester. Annars är bandet helt intakt.

Här spelar vi:

30/7 Storåsfestivalen, Norge

31/7 Storsjöyran, Östersund*

1/8 Emmabodafestivalen

2/8 Putte i parken, Karlskoga

3/8 Kaliberfestivalen, Mariestad

Efter de spelningarna har vi två kvar. Nio månader av turnerande är alltså snart över. Vi har ofta klagat på att vi är trötta och behöver vila, och snart får vi vila. I en månad, typ... Sedan börjar vi spela in ny skiva.

* När vi spelar i Östersund gör vi det samtidigt som bandet Kent och räknar därför inte med att någon kommer titta på oss. Så vi kör bara nytt material för att se hur det funkar live...

Allt på en och samma gång

Eftersom jag har semester är det svårt att uppdatera i samma takt som jag gjort tidigare. Dagarna flyter ihop och trots att jag inte gör någonting på dagarna hinner jag ändå inte gör det jag borde.

Skåne gillar inte Hästpojken. I Kristianstad blev vi anklagade för ett brott vi inte begick bara för att skåningar hatar oss. Vi ska tydligen ha förstört ett familjerum genom att ha målat och skrivit könsord på väggarna. Vidare ska vi ha kastat glas i hissen och i lobbyn. Nu kräver hotellet oss på massa pengar vilket vi anser vara helt befängt. Det enda vi kan säga är: See you in court, hotell Christian den IV!

I lördags kunde hemmasittaren se oss på tv4. Vi spelade på Grönan i ett program där Gry Forsell är programledare. Vi hade smink och framförde en uppkittad version av 'Här har du ditt liv'. Sedan åkte vi hem till hotellet.

Igår spelade vi i Malmö folketspark inför en minst sagt liten skara människor. Vi är naturligtvis glada att de som var där var där och vi gjorde en bra spelning trots allt. Vi var väldigt nöjda trots att publiken var liten.

Den här veckan har vi ledigt. Nästa vecka blir dock hektisk. Då ska vi repa in en trumvikarie för Nico och sedan har vi spelningar från onsdag till söndag. Ni kan se oss i Storås, Norge den 30:e juli och Östersund den 31:a. Den 1:a augustis spelar vi i Emmaboda för att den 2:e spela i Karlskoga. Slutligen gör vi Mariestad den 3:e.

Nu ska jag fixa lunch!

Semester del III: Maten

Pappa spelar på trav lite då och då, och jag minns att han vid något tillfälle ägde en travhäst med några vänner. Men bortsett från det så är min familj ingen hästfamilj. Syrran var aldrig någon hästtjej och jag var inte heller någon hästpojke. Det är först nu på senare år jag får dras med det epitetet.

Hursomhelst har jag aldrig riktigt förstått mig på hästen. Detta ändrades drastiskt när jag kom till Verona. Jag minns att jag var hungrig som en varg och hade nöjt mig med några grissini och ett glas San Pellegrino, men när menyn läses upp för mig inser jag att det finns en anledning att jag befinner mig just där. Någon tipsar om hästen och då förstår jag att det finns en större plan för mig här i livet. Utan att ens lyssna klart hojtar jag till kyparen att jag tar hästen. - É poi un' insalata mista!

Vinet smakar fantastiskt och den lille feta dragspelaren som stryker omkring vid borden och tigger om allmosor gör att situationen känns ännu mer genuin. Och plötsligt dyker kyparen upp. Jag märker honom knappt när han smyger upp som en kulinarisk ninja bakom mig. Jag rycker åt mig pepparkvarnen, sedan saltar jag lite lätt. Jag lossar en lite bit med min kniv och min gaffel; för gaffeln mot munnen och BOOM! Himlen öppnar sig. Trumpetstötar och änglakörer! Jag har aldrig tidigare skrattat på grund av mat jag ätit, men nu bubblar det i mig. Jag säger inget under resten av middagen. Jag njuter av måltiden och skrockar tyst för mig själv.

Dagen efter testade jag föl. Det smakade ännu bättre och var så mört att det smalt i munnen. Nu vet jag att det finns en gud.

Häst är gud. Amen!

Helg

Jag har verkligen semester. Jag gör ingenting av värde på dagarna. Ligger i sängen, funderar på att göra "något". Det gör jag aldrig. Men nu är det helg. Fredag - då jävlar. Ikväll blir det pizza och tv-spel hos en vän. Trevligt.

Jag sökte på fredagsmys på Google för att hitta en passande bild. Jag hittade ingen, men jag såg att Google undrade om det inte var "vardagsmat" jag egentligen ville söka på. Fan vad dumt.

Ha en trevlig helg nu, så ses vi nästa vecka!


Allt gott,

Pontus

Sundsvalls gatufest: nightliner och good life

- Det kanske luktar lite kiss...

Att åka bil mellan Sundsvall och Göteborg är inget man gör i en handvändning. Det tar olidligt lång tid och är pisstrist. Därför lämnar Adam, Martin och jag Sundsvallet redan på natten. Klockan 01:30 rullar vi ut ur stan i nightliner med delar ur Håkans band.

Det luktar kanske inte lite kiss; det fullkomligt stinker från den lilla skrubben som ska föreställa tolett. Efter några glas Chablis så är dock pisslukten lika bortglömd och förträngd som det man lärde sig i skolan och några pinsamma engångsligg. Lukten tar en genväg förbi luktreceptorerna och går istället rätt upp i hjärnan. Väl där vet ingen av oss vad den sätter för spår. Annat än att den frambringar någon form av hjärnskada.

Att åka finskregistrerad nightliner är good life. Nej, det är ingen rättvis beskrivning. Det är good life i kvadrat! Soffgrupp, sängar samt tv- och ljudanläggning. Sängarna är smala, men det gör inget. Man slipper i alla fall se skiten som är otroligt vackert och vi kallar vårt hemland. Och man kan istället fokusera på helt okej nattsömn.

Nightlinern rullar in framför Götergsoperan. Adam, Martin och jag stiger av. Innan vi går mot Brunnsparken för att ta spårvagnen hem, vänder vi oss en sista gång mot fordonet och Martin säger:

- Inför nästa skiva borde vi tänka mer nightliner...

Semester del II: Verona, Italien

Jag svettas. Termometern smeker hela tiden 30-sträcket. När det är som värst är den uppe och nosar på 40. Men jag klagar inte. För jag vet att när jag kommer hem kommer jag få mitt lystmäte av dåligt väder och kastbyar i 180.

Jag hoppas att ni alla har det bra, var ni nu än befinner er. En mer utförlig och komplett rapport kommer när jag landar i Sverige igen.

Allt gott,

Pontus